Kudden är färdig!!!

Här är den färdiga kudden......

Nu har jag gjort min vanliga bråttom-klassiker, fotat när jag sydde och franskade kudden utan minnekortet i kameran. Min nya kamera säger inte ifrån när kortet inte är i, jag tror den har ett internminne, men jag har inte funderat ut hur jag ska lägga över det i datorn....kameror är inte riktigt min grej...

....men principen är ju som rag qultingen som jag skrev om i går, att ju fler lager man syr i hop, ju fluffigare blir det.
här är en sjal som jag ska fransa...
när man syr på, som spetsen här, så syr man med ca 1-1,5cm traskant som man sen klipper i fransar. Om man har som här enkelt tyg som man ska fransa kanten på så syr man en stoppsöm, ca 1-1,5cm in, så tyger slutar fransa sig där.

Detta skulle jag då visat före och efter bild, men nu blir det bara efterbild...
Här har jag längst in, det som blir ram till fotot, fem lager tyg, sen två lager tyg och längst ut i kanter ett lager tyg.

Detta är Vliseline.....

Fotot blir lite tranparant när man stryker på det, men det tycker jag bara blir fint med det randiga tyget bakom...


Det lär nog blir mer av denna tekniken....jag ska börja med att ha två minneskort tror jag så jag alltid har ett i kameran....annars får jag nog be om att få ett nytt minneskort inopererat i min hjärna.....

Ha en riktigt skön dag! Kram från Mita

Vliseline-stryka-på-bild

Åter till mitt kuddprojekt....
Jag gör strykapåbilder genom att kopiera på Vliseline som är ett mellanlägg-förstärkning som man använder till sömnad, tex så stryker man på remsor i kjollinningen. Det är för det mesta vitt och baksidan har alltså lim som man fäster på tyget genom att styka på framsidan.
Vliseline finns att köpa där det finns tyg och symaterial och man köper det för det mesta i metervara.
Jag klipper till ett A4-stort vliseline och sätter i skrivaren, sen är det bara att kopiera eller skriva ut.

Jag hittade ett gammalt album i huset där vi bor, det är ju som att bo i en loppis när man bor i en gammal lanthandel...
Albumet är nog från tidigt 1900-tal...

En av de släktingar till Håkan, min sambo, som jag gärna hade velat träffa är hans mormors mor. Hon hette Wilhelmina Skoglund och kallades Mina, hon var sömmerska och jag har fått ärva en kappa som hon sydde till min svärmor Inger på 50-talet. Den är jättefin i yllecrepetyg och pälskrage.
Mina och Mita hade nog blivit bästisar....

Så här fina var foton på baksidan! på den tiden..

Min kudde blir nog inte riktigt färdig idag för nu när jag har snöat in på Rag quilt så måste ju kuddfodralet gå genom tvätt och tork innan jag kan stryka på min vliselinebild.
Detta tänkte jag blir bottentyget. Det är ett gammalt blommigt påslakan som jag köpte på örslösa-loppisen och sen har jag färgat det. Jag slängde in tre lakan och tog knappt halv maskinfärgning (vanlig som man köper på Ica) för att få en blekare färg så blommorna skulle synas lite...

Här har jag lite olika tyg och spets som jag tänker få med i kuddprojektet...och så gamlamormor Mina kopierad på vliseline...

Ha en skön kväll! Kram! Mita